Så kan Envis förkärlek användas i en mening
- Tänk er en envis nordanvind, piskande köld in i rummet, en köld, mot vilken ingen brasa kunde bringa lindring !
- Och fast han svarade nej, så var kungen envis och ville ha vagnen.
- Gud, så envis !
- — Jag, som är så envis och häftig.
- Kom hon in på ett ställe, där man inte ville göra handel, gick hon sin väg utan att vara obehagligt envis.
- Jag ska väl berätta då, eftersom du är så envis.
- I det fallet har han varit orimligt envis, men jag har stått på mig, må du tro.
- Hon är en envis person och är van att få sin vilja igenom.
- Ty det var känt att han efter dotterns död med förkärlek brukat uppehålla sig i klädkammaren.
- Tvärtom hade hon sökt avråda honom trots att han varit envis.
- eller : " Varför var Kurt så envis med hattarna, när det ändå blev en dålig affär ? "
- Far var envis och ville ha mig hos sig och farmor var också envis och tyckte inte om att ha en bortbyting i gården.
- Hade man inte en förkärlek för det egna forskningsfältet skulle man knappast ägna det så mycket energi.
- Andersson teg och vände honom ryggen i en envis, tjurig tystnad, det var hans sätt när det var något han inte kunde gilla.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.